Språkkonsulternas logotyp

Språkbrevet nr 10, 2008

Fick du som jag, lära dig i skolan att det var strängt förbjudet att inleda meningar med konjunktioner, till exempel och eller men? Helst skulle meningarna börja med subjektet. Och det är faktiskt det jag själv lär ut på Språkkonsulternas kurser än i dag – som tumregel, alltså.

Jag brukar dock betona för mina kursdeltagare att även den snustorraste facktext behöver variation för att intressera sina tänkta läsare. Det är ju inte alltid det räcker med att vara noggrann och saklig i framställningen. Läsarna måste vilja läsa texten också, och ett försiktigt stilbrott kan faktiskt vara viktigt för om redogörelsen upplevs som trist eller intressant. För inte är sakligt och intressant oförenligt.

Avvikelser från det normala väcker läsarna ur läs-slummern och får dem att bli uppmärksamma och nyfikna på vad som händer i texten. Om du inleder den viktiga meningen med till exempel men kan det räcka för att väcka nyfikenheten, och är många gånger mer effektivt än ett utropstecken. Det är helt enkelt ett retoriskt knep, precis som upprepningar, alliterationer och frågor.

Naturligtvis bör du inte inleda varje, eller ens varannan eller var tionde, mening med en konjunktion, utan låta merparten av meningarna följa grundregeln för svensk ordföljd: subjekt-verb-objekt (Anki-skriver-språkbrevet). Det är bara när du vill ruska om läsarna lite som du ska använda det här knepet.

Så även om fröken i skolan hade lite fel när hon trummade in att meningar inte får börja med konjunktioner, så får vi tacka för att det skapade en stark norm som vi kan bryta mot för att fånga läsarnas uppmärksamhet.

Men nu är det äntligen jul. Språkkonsulterna tackar därför för uppmärksamheten och ber att få önska en riktigt skön ledighet under helgerna!

Anki Mattson , din personliga språkrådgivare
----------------------------

Vill du gå en skrivkurs i vår? Vi har nu publicerat vårens kurskalendarium. Anmäl dig redan nu!
Till kurskalendariet »

Anki Mattson
 
Året gick fort. Och plötsligt var det jul.
 
Tillbaka till arkivet »