Spr&aringkkonsulterna                
                     
   


Pratbubblor

Följ våra pratbubblor på bloggen

 
Språkbrevet nr 10, 2009

”Det här är ingen hip hop-hatt, och heller ingen grå kravatt. En åt höger, en åt vänster – två gråa japaner är en sann skatt.”

Den som gillar att julrimma vet att man kan laborera med språket på oändligt många sätt. Det gäller såklart att kunna leka med fantasin, men framför allt att utnyttja olika stilfigurer, ordspråk eller andra uttryckssätt. Lika fullt kan det handla om att våga bryta mot vår inre grammatik och mot traditionella språkriktighetsregler.

Metaforer, metonymer och synekdoker
Inom retoriken finns det en hel del olika stilfigurer som man kan använda i rimlekarna, till exempel metaforer, metonymer och synekdoker. Med en metafor byter vi ut ett ord eller begrepp mot något det liknar. Vi överför ordet till något som det vanligtvis inte hör ihop med. Dina ögon äro duvor eller lik ett brustet granatäpple är din kind, som det står i Höga visan (4:1-3 för den som vill läsa fler exempel). Metaforen kan vara ett substantiv, men också ett verb eller adjektiv, till exempel: Hon stormade fram på gatan eller Jag tycker att det är jobbigt med stormiga möten.

När man använder metonymer gör man ett namnbyte och ersätter det vanliga uttrycket för något med ett annat som är mer konkret, åskådligt eller som understryker en särskild egenskap. Bussarna strejkar i dag eller 27:an vill ha två plankstek istället. I första exemplet har människornas handling bytts ut mot det fordon de använder, och i planksteksexemplet kan vi anta att det är några personer som har ångrat sitt matval på en restaurang. Gästerna vid bord 27 får alltså den kollektiva benämningen 27:an. Som vi märker är det sammanhanget som styr vilken metonym som fungerar bäst och blir mest effektiv och ändamålsenlig.

Nära besläktad med metonymin är det som på grekiska kallas synekdoke, vilket betyder att man låter en del representera det hela. Man kan till exempel säga under mitt tak istället för i mitt hus, och därmed har hus fått en snävare betydelse. Vi har låtit en del representera helheten.

Stilfigurerna skapar effekt
När språket blir för banalt, grått, slitet och intetsägande så slutar människor att lyssna eller läsa. Och då måste vi söka efter andra uttryckssätt – uttryck som gör att människor läser eller lyssnar igen, och som gärna förvandlar det abstrakta till något konkret.

Med hjälp av bilder smyckar vi julrimmet, brevet, annonsen, eller talet, och vi gör det för att skapa en effekt. Det finns ju alltid ett klart, tydligt och allmängiltigt sätt att beteckna en sak eller företeelse. Vi kallar cykel för cykel och klimatkris för klimatkris. Men ibland byter vi ut den självklara beteckningen mot något annat där språket inte längre är lika klart eller genomskinligt. Och det gör vi ofta med hjälp av bilder.

Så vad är syftet med ett julrim och vilken effekt söker vi? Antagligen handlar det om att roa och entusiasmera. Det bästa är ju när vi kommer på formuleringar som är underfundiga och roliga på samma gång. Och gärna lite intrikata.

Nog om det. För att knyta ihop säcken om språkliga effekter: Vad är då svaret på julrimmet som stod i början? Ja, det handlar inte om att jag har importerat två japaner och slagit in dem i varsina paket. Jag har snarare utnyttjat en stilfigur där jag låter japanerna representera min julklapp. I det här fallet ett par gråa tofflor från det japanska märket Muji. En riktigt god jul önskar vi på Språkkonsulterna!

Malin Andersson, din personliga språkrådgivare


 
 

En stilfigur i rimmet, ger färg i julstimmet.