Språkkonsulternas logotyp

Språkbrevet nr 1, 2009

Textbindning

En text är inte bara en samling meningar bestående av en mängd ord. För att en text ska bli möjlig att förstå och ge läsaren någon behållning behöver den också hänga samman till en helhet. Den röda tråden som löper genom texten och de samband som skribenten har tänkt sig ska också vara synliga för läsaren.

Informationens ordning
Att en text handlar om ett ämne får texten att hänga ihop. Oftast skriver man om ett huvudämne, i mitt fall textbindning, och inom det ämnet tar man upp olika delämnen. Att sedan arrangera dessa delämnen i en lämplig, logisk följd är ett effektivt sätt att få sammanhang i texten. Att börja med det viktigaste och presentera övrig information i fallande intresseordning är vanligt och dessutom läsarvänligt. Du lockar då in läsaren i texten men läsaren kan sedan själv lätt välja om han eller hon är tillräckligt intresserad för att vilja läsa vidare. Du kan också bland annat välja att gå från det lilla (till exempel en osthandlare i södra Frankrike) till det stora (till exempel EMU-samarbetets effekter för småföretagare) eller tvärtom när du presenterar ditt ämne.

Syftningar
Syftningar och pronomen hjälper också till att hålla samman en text. Om du använder ord som ”den här, han, dessa” för att syfta tillbaka på orden ”finanskrisen, finansministern och stimulansåtgärder” i meningen innan, kopplar du samman meningarna och informationen i dem.

Syftningarna behöver dock vara tydliga och entydiga så att inte läsaren kan missförstå eller måste gissa vad skribenten syftar på. Det är lätt att bli lite syftningsblind eftersom man själv vet så väl vad man syftar på. Så var uppmärksam när du kontrollerar dina egna syftningar.

Ord som knyter samman
Ord och fraser som knyter samman meningarna i en text är viktiga att använda. De behövs för att länka ihop texten och för att visa hur informationen i texten hör ihop och hur den ska tolkas. Jämför till exempel:

Han var missnöjd. Han hade fått löneförhöjning.
Han var missnöjd trots att han hade fått löneförhöjning.
Han var missnöjd men han hade fått löneförhöjning.

I det första exemplet får man gissa sig till sambandet, men med hjälp av sambandsorden i de övriga exemplen kan man bättre förstå hur humöret hänger ihop med lönen.

Orden som knyter samman kan till exempel handla om motsats eller att jämföra (men, dock, däremot, ändå, å andra sidan) eller om orsak (eftersom, därför att, alltså, på grund av). De kan dessutom bland annat handla om tid (först, sedan, därefter) eller om att lägga till något (och, även, samt).

Det är bra att vara kortfattad, men skriv inte för kort. Risken är att sambanden i texten går förlorade om du är för sparsam med orden. I synnerhet om det är sambandsorden som försvinner.

Hans Larsson, din personliga språkrådgivare
----------------------------

Vill du lära dig mer om att skriva strukturerade texter? På vår kurs Skriva begripligt den 21-22 april lär vi ut en effektiv metod.
Till kursbeskrivningen Skriva begripligt
»

Hans Larsson
 
Små ord betyder mer än stora bokstäver
 
Tillbaka till arkivet »