Spr&aringkkonsulterna                
                     
   


Pratbubblor

Följ våra pratbubblor på bloggen

 
Språkbrevet nr 9, 2009

Det händer inte så ofta, men ibland är det någon på skrivkursen som försiktigt höjer rösten och undrar om inte klarspråk utarmar språket. Ibland får vi också höra att begripliga och lättlästa texter skulle vara barnspråk. Båda påståendena är förstås helt fel och visar att förfäktarna inte riktigt har förstått vad klarspråk handlar om.

När vi talar om klarspråk och begripligt språk fokuserar vi på att eliminera onödiga läshinder. Dessa läshinder är inget som på något sätt berikar språket utan kan istället faktiskt vara faktorer som utarmar. Ett av de läshinder som vi arbetar för att eliminera hos våra kursdeltagare är så kallade skrytfenor. Skrytfenor är förlängningar som skribenten hänger på ett ord för att få det att verka lite längre och därmed kanske viktigare, till exempel process i frasen stimulera barnens språkutvecklingsprocess. I det här fallet hade det varit mycket mer stringent och tydligt att skriva stimulera barnens språkutveckling, och att hänga på -process utarmar faktiskt betydelsen av språkutveckling.

De som använder många skrytfenor i språket har ofta en bild av att de gör språket finare eller ger det ett högre stilläge. Men med en mer nyanserad kunskap inom området ser man lätt att skrytfenorna bara åstadkommer en utslätning av ordens betydelse och att det i förlängningen kan göra dem osjälvständiga. Om vi faller för frestelsen att alltid skriva utvecklingsprocess istället för utveckling finns det en risk att ordet utveckling inte riktigt klarar sig på egen hand.

Den vägen har exempelvis ordet fråga tagit i vissa sociolekter (d.v.s. dialekt inom en socialgrupp). Utarmningen har gjort att det kan kännas konstigt att skriva frågan om vi ska nyanställa eller inte diskuterades livligt på senaste ledningsmötet. Istället skriver vi frågeställningen om vi ska nyanställa …. Samma väg har mål gått till målsättning och problem till problematik eller problemställning. Istället för två ord med lite olika innebörd står vi kvar med ett enda. Utarmning, alltså.

Påståendet om barnspråk tyder också på okunskap. Klarspråk handlar inte om att förenkla innehåll, utan det handlar om att eliminera språkliga trösklar så att innehållet blir lätt att ta till sig. Språket blir ett fungerande verktyg istället för en stoppkloss. Att skriva klarspråk innebär till exempel inte att utesluta nödvändiga fackuttryck, men möjligen kan det innebära att utesluta onödig jargong. Många texter innehåller onödig jargong som ofta förväxlas med fackuttryck, men de har helt olika funktion i språket. Medan fackuttrycket är väl definierat och har en exakthet som ger stringens till innehållet så är jargongen en onödig tröskel utan exakt betydelse och som ofta bara används för att visa och stärka skribentens yrkesidentitet.

Vi som arbetar med att producera begripliga texter vet hur mycket kunskap och arbete som krävs för att skriva enkelt. Det kräver språkkänsla, stort ordförråd, gott om tid och kanske lite mod. Men det är aldrig för sent att börja och under åren har vi lärt många gamla hundar att sitta.

Helena Englund Hjalmarsson, din personliga språkrådgivare

Vill du ha fler goda argument för begripliga texter? Gå vår kurs Textverkstan så får du massor av tips.
Läs mer om Textverkstan pil
 
 
Problematiken angående frågeställningen är komplex.